Andrea Arnolds snäva bildrutor för gränslösa berättelser

För tio år sedan hade Andrea Arnolds debutfilm Red Road svensk premiär på Göteborg Film Festival – nästa år fortsätter den brittiska mästerregissören sin varierade och omfattande karriär med att lägga till ännu en TV-serie till sin filmografi. Efter att ha medverkat i serier som I Love Dick och Transparent är nästa stopp flerfaldigt Emmy-belönade Big Little Lies. 

Andrea Arnold sparkade igång sin internationella karriär redan 2005 då hennes 26-minuter långa Wasp vann en Oscar för bästa kortfilm. Under decenniet som följt har hon fortsatt att regissera filmverk som, till och med när de baseras på sekelgammal litteratur, fortsätter att vara nyskapande och utmanande för tittaren. Med Mike Leigh och Ken Loachs klassiska brittiska realism som arv ser Arnold samhälleliga problem utan att väja undan med blicken, men ändå är det kvinnorna och tjejerna i verkens huvudroll som främst fångar hennes intresse. 

Star i American Honey, Mia i Fish Tank, Jackie i Red Road och Cathy i Wuthering Heights – alla kännetecknas de av ett utanförskap och en ensamhet som har blivit något av ett signum för Arnolds filmer. Det är ett återkommande huvudtema som förstärks av bildspråket, med ett karakteristiskt fotografi som reducerar ner bildytan nästan till en kvadrat (4:3) och hela tiden uppmanar tittaren att ifrågasätta vad som händer utanför bildens kanter. Resultatet är berättelser som istället för att vara prydligt inramade i filmen speltid fortsätter att leva och existera efter det att minuterna tickat ut. 

*Emma Caviezel*