Laetitia Dosch är sensationell i explicit och brännande Annie Ernaux-filmatisering om en medelålders kvinnas passion, stegrad till erotisk besatthet, bortom alla sociala och kulturella värderingar.

Annie Ernaux djärva kortroman ”Sinnenas tid” (eller ”Passion simple” som den lite mindre romantiskt och mer träffande heter på franska) från 1992 är en precis nedstigning i passionens enkelhet. En kvinna väntar på sin älskare. Hon lever för deras erotiska möten, och allt mindre för sin familj, sitt arbete och allt det andra som var hennes liv tidigare. Men snart blir även njutningen ett lidande, som ett plågsamt förspel till hennes smärtsamma väntan på nästa gång.

Danielle Arbids filmatisering tar inga onödiga omvägar. Ensamstående akademikern Hélène har en passionerad affär med den yngre Alexandre, en gift rysk diplomat med vilken hon egentligen inte har någonting gemensamt. Men de har fantastiskt sex, och för varje erotiskt möte förlorar sig Hélène alltmer i sin passionerade besatthet.

Den kontroversielle balettstjärnan Sergei Polunin är perfekt som den osympatiske hunken Alexandre, men det är Laetitia Dosch (Jeunne femme) i huvudrollen som är den stora behållningen. Med mod, precision och oerhörd känslighet bär hon ett drama som kan te sig enkelt till det yttre, men där desto mer händer i Hélènes inre.

Johan Blomqvist