En projektorreparatör på resande fot mellan tyska landsortsbiografer får oväntat sällskap av en krisande nyskild psykolog som kört sin folkvagn i sjön och behöver skjuts vartsomhelst. Wim Wenders avslutande film i det som kom att bli hans road movie-trilogi är en mustig, nära tre timmar lång, berättelse om livet, filmen och människans ynklighet. Under de båda männens resa kors och tvärs genom Västtyskland skildras inte bara ett splittrat land som försöker ta sig vidare från dess nationella trauman, både reparatören Bruno och hans liftare Robert har smärtsamma uppbrott och oläkta sår de försöker bearbeta. Trots att filmen nästan uteslutande utspelar sig i och omkring Brunos lastbil, i samtalet mellan de båda männen (det är inte en film som överpresterar i Bechdel-testet), handlar filmen till stor del om kvinnor. Om männens förhållande till kvinnor, eller kanske deras brist på förhållande till kvinnor, och hur de lever med det liv som blev något annat än de tänkt.

Olle Agebro