I den tyske regissören Wim Wenders mest kända film vandrar änglarna runt osynliga på jorden och försöker lindra människornas plåga. Två av dem, Damiel och Cassiel, har varit vänner sedan tidernas begynnelse (bokstavligen!). En dag kliver Damiel in på en cirkus och blir förälskad i trapetsdansösen Marion. Han uppfylls av längtan efter att gå över gränsen till människornas värld och få uppleva färger, smaker, smärta – och kärlek.

Himmel över Berlin är en film som gjorde stort avtryck när den hade världspremiär 1987 vid filmfestivalen i Cannes. Änglarnas överrockar och hästsvansar, cirkusen på ödetomten och huvudrollsinnehavaren Bruno Ganz uppflugen i den gyllene änglastatyn på Segerkolonnen i Tiergarten – alla är det bilder som hör till 1980-talets visuella skattkammare. Filmen gjordes i en amerikansk version 1998: Änglarnas stad, ett betyg så gott som något på dess moderna klassikerstatus.

Så här nästan tre decennier senare är Himmel över Berlin fortfarande en stor filmupplevelse. Den existentiella sagan kombineras med ett alldeles enastående levande porträtt av staden Berlin, som vid tiden för filmpremiären, med andra världskrigets fasor i färskt minne och kalla krigets mur fortfarande upprest, var ett öppet sår i Europas politiska geografi.

Marit Kapla